Jag efterlyser fortfarande den filosofiska delen av mig! Det är till och med så att jag saknar den ibland. Jag tycker ju om att gå runt och fundera, lura och klura. Men den sista tiden har jag nog snarare känt mig tom! Har inte haft någon lust överhuvudtaget för filosofi! Vintern var kall, snöig och väldigt lång! Lite väl lång på många sätt! lite för många separationer, en tragisk bortgång där saknadens storlek överraskar en smula. En del små insidenter och en mängd förkylningar på framför allt Hugo, vakna nätter och mörker! Det tar på energin. Åtminstone på min. Lite tragiskt, för man önskar som vanligt att man hade kunnat finnas där för de som behöver det på ett mer närvarande sätt än jag faktiskt har kunnat och orkat. Energimätaren slog i bott och ibland känns det som om den fortfarande dippar.  Även om den är på väg upp. Jag känner det i kroppen. Varken knoppen eller kroppen är lika tung längre, jag tror bestämt att det vänder nu. Rätt som det var så kom våren. Nästan utan förvarning och nu nalkas sommaren. Årstiderna byter av varandra rakt upp och ner utan att liksom, som brukligt, flyta ihop. Livet bara rullar på och nog har jag varit mer lycklig och glad än bekymrad. Det verkar ordna upp sig nu för alla inblandade. Så gott det går och det är skönt. För visst vill man att livet skall vara just skönt?!?

Jag har ifrågasatt mycket det senaste halvåret. Som vanligt så gör jag det inom mig, för mig själv! Det är lättast när det är ngt lite större på gång och jag måste göra det när det är ngt som tynger. Fundera och filosofera lite innan jag kan sätta ord på det. Vända och vrida för att se om det verkligen är så som jag tror. Eller inbillar jag mig bara. Jag är ganska intensiv och impulsiv. Det är nog inte för inte som Andreas kallar mig för hettsfia!  Men jag har kommit fram till ganska mycket genom min egen ransakan.  Jag vet vilka som betyder mer än mitt eget liv för mig och för vilka som jag kanske inte gör detsamma. Jag vet vad som är det bästa med mitt liv och jag vet vad jag borde ändra på. Frågan är bara hur! Det är trots allt mycket lättare att komma fram till VAD än det är att komma fram till HUR! Men det löser sig! Jag har mycket kärlek i mitt liv och det är jag både lycklig och tacksam för. Min alldeles egna lilla fantastiska familj, mina föräldrar, syskon, gamla vänner, nya vänner och spännande bekantskaper och så lille Faxen så klart. Jag vet att en del tycker att jag är sjukt löjlig när det kommer till honom. Men där kan man snacka ovillkorlig kärlek och det är tur att han finns. Det är inte en gång jag har borrat ner mitt ansikte i hans päls och fått kärlek tillbaks när jag behöver den. Så ärligt talat bryr jag mig inte om vad andra tycker i den frågan

Vintern är förbi och solen lyser upp och värmer världen utanför också även mig! Nog för att det dessutom vindar men det är vind av förändring och jag gillar det!!!  Jag känner medvinden i ryggen och tillfredställelsen av att äntligen ha kommit till insikt! Det är välbehag och kärlek som virvlar runt i min kropp. Allt i livet skall inte vara räkmacka utan nog skall man halka lite och glida runt på hala skaldjur innan man kommer på fötter igen och få rätsida på en del saker. Jag mår bra och det finns väldigt mycket i livet att vara tacksam för och det är jag! Tro mig! Jag har ju dessutom egentligen ALDRIG mått dåligt bara varit låg på energi. Men jag laddar på för fullt och det börjar ta sig och det finns mer spännande möten och eventuella upptåg på gång och jag ser fram emot sommaren med spänning och förväntan. Tack till alla fina för att ni finns och förgyller mitt liv! Jag älskar er!