Visst har ni väl hört det där om att när det regnar så är det änglarna som gråter där uppe ibland molnen.  Jag fick ett telefonsamtal idag. Ett samtal där någon tagit sig tid att förmedla. Livet är skört sade denne någon. Ta vara på det! Tusen känslor bubblar inom mig, sorg och smärta! Men alla bubblor leder fram till samma tomhet. Men det finns trots allt en känsla som binder ihop allt tillslut, KÄRLEK och kärlek det är du!!!

Himlen har öppnat sig utanför fönstret och jag tror att det är sant. Det där med att det är änglarna som gråter. De gråter för de känner min smärta men de gråter även av lycka för de får ha den finaste av alla änglar hos sig! Du är inte längre vår ängel på jorden utan har nu tagit plats bland de andra där uppe.  Lyckliga dem!!! Sorgen i mitt hjärta biter sig fast men jag är en av de lyckliga som fått lära känna dej. Fått ha dej nära och det har varit en ära att få ha dej just i min närhet. För mig är du glädje, solsken, hjärta, kärlek och omtanke. Varje gång vi möttes så möttes jag av en stor varm famn! Fina ord! Du kallade mig för goding men det var ju du som var just det! En goding! Det finns inte ord för hur stor du är i mitt hjärta! Du är kärlek!  Jag väljer nu att säga ÄR för du kommer alltid att förbli där, i mitt hjärta. Vill inte tro det. Kan inte förstå. Det är inte bara änglarna som gråter idag för längs mina kinder rinner floder. Men jag gråter av samma anledning som de med vingar där uppe.

"Livet är skört", sade rösten i luren, "ta hand om de dina"! Klart att det är du som skall lära oss ett sådant budskap. Klart att det är du som skall lära oss att man skall ta hand om de sina och att älska! Klart att du skulle visa oss något på din väg härifrån! Jag känner en avundsjuka mot änglarna bland molnen. För denna ängel ville jag ha kvar på jorden ett tag till. Jag var inte färdig med dig än och jag vet att du inte var färdig med de dina. Jag vet hur mycket du älskar dem. Hur mycket männen i din närhet betyder för dig! Hur mycket du betyder för dem! Hur mycket du betyder för mig och din kärlek bär jag med mig.  Det är en stor förlust för oss som är kvar här på jorden men en vinst för änglarna i skyn. Hoppas de tar hand om dej för jag vet att du kommer ta hand om dem! Kärlek! Jag älskar dej!

Jamen igår var det så dags att at mig i kragen! Jag har ju gått och spanat på honom några dagar nu och insett att det nog är bra om jag tar tag i det snart. Det är ju inte många veckor kvar tills det är dags att ställa och jag hade ju tänkt att ta och gå igenom honom en gång till ett par veckor innan dagen D! Fast när faxen kom tillbaka efter morgonens cykeltur med husse så var det nog bara att inse att idag var det dags!!

Det känndes som om han inte skulle kunna klara sig undan duschen så varför inte ta en genomkörare då! Sagt och gjort. Duschen, blåsen. kardan, kammen och så var det då dags att ta fram mina nya fina saxar och köra igång! Lite nervös för nu var det ju dags att trimma riktigt. Inte bara klippa lite på känn som förut. Nej, nu var det dags att göra ett ordentligt, seriöst klipp. Så att han skulle bli fin inför utställningarna. Skall jag göra det själv, så skall jag, som sagt, göra det ordentligt!! Det gick faktiskt riktigt bra och jag blev förvånad över hur fort det faktiskt gick. Med min nya information och kunskap, från Kickie, i ryggen så var han snart klar och det var riktigt roligt. Det blev liksom en helt annan känsla nu när man helt plötsligt visst vad man gjorde. :-) Ja, jag har ju en hel del kvar att lära och visst blev det något litet sneklipp. Men det är tur att det är några veckor kvar till utställning. Som du säkert minns sedan innan så såg han ju så här ut före saxen fck arbeta!

Och så här fin (om jag får säga det själv ;-) ) blev han efteråt!!!

Man blir törstig av att stå fint innen i värmen på trimbordet så när vi var klara och jag släppte ut honom i trädgården så blev det först ett glädjerace och sedan raka vägen till Faxebadet! Eller,,,, jag menar fågelbadet!  

Nu stiger solen återigen upp och skickar sina strålar övar vår trädgård och mot tall och gran på andra sidan vägen! Känns nästan lite lyxigt när solen gör så denna morgon med tanke på att himlen igår var täkt av jämngrå moln som täckta marken med snö. Det är fortfarande vitt lite överallt trots att det även regnade inatt. Hugo gav mig sovmorgon idag! Inte förrän 6,40 vaknade han och talade om för mig att det var dags. Nu har han ätit lite och sitter på sin filt och leker. Han har blivit så duktig på att göra just det. Underhålla sig själv en stund! Dessutom klappar han händerna för fullt. Så fort han inte har något mellan sina fingrar så klappar han ist. Då skiner han upp som en sol och tycker själv att han är jätte duktig när han gör detta nya han lärt sig! Hur gick det nu inatt då!??

Klockan går ju alltid så fort och gårdagskvällen var inget undantag. Kan hända att vi lurades lite av att det var ljust en timma längre än vanligt efter att vi hade ställt fram klockan! Rätt som dte var så var det dags för Renässans, nässug, Nezeril och välling! Jag tog flaskan med mig upp och satte mig innen i hans rum för att mata! Jag älskar verkligende här stunderna på kvällen. Han kurar ihop sig i mitt knä och myser. Så nära, så nära. Han vill gärna klappa, känna och dra lite i mitt hår under tiden han äter. 

Faxe tassade upp för trappan ochjag hör hur han smiter runt hörnet och kommer in till oss, Ett skutt senare så har han hoppat upp i sängen och kurar ihop sig vid mina fötter. Jahaja, tänker jag. Det blir nog precis här som han kommer att sova inatt. Hugo äter långsamt idag med. Precis som han gjorde de två kvällarna innan. Han äter inte upp allt den här kvällen heller. Precis som de andra kvällarna. Inget som jag tror har med hans förkylning att göra utan det måste vara något annat som krånglar lite. Han äter alltid upp en hel flaska på kvällen, antingen han är sjuk eller inte men inte nu! Vi får se vad som händer där. När han så inte vill ta flaskan mer så lägger jag honom i hans säng och bjuder honom flaskan en sista gång. Han tar den och smuttar lite till. Sedan trycker han ut nappen med tungan, drar en djup suck och vänder sig om och lägger sig med ansiktet mot väggen och somnar. Jag klappar honom på kinden och stryker hans rygg. Han märker inte ens när jag lägger över honom täcket. Jag vill inte riktigt gå än så jag sätter mig på den andra sängens kant lite granna och klappar lite på Faxe en stund. Han pussar mig på min hand några gånger och jag inser att Hugo inte kommer att vakna till något mer så jag tassar ut. Slänger en sista blick in mellan spjälorna och tar med mig flaskan för att göra rent den.. 

Så kryper jag ner i sängen, under täcket på min sänghalva. Andreas ligger där och spanar lite på tv,n. Det var ett tag sedan vi gjorde det i sovrummet kan jag säga. Vi har ju inte velat väcka Hugo! Strax hör jag åter Faxes tassar på golvet på väg in i vårt sovrum. Han vill sova hos oss i vår säng och jag är verkligen inte nödbedd just nu! Så kurar han återigen ihop sig vid mina fötter. Eller snarare på mina fötter. Själv känner jag att jag snart kommer somna. Men innan jag gör så måste jag nog tassa  in till Hugo en sista gång för att se att allt är lugnt. När jag kommer tillbaka skuttar Faxe ner från sängen och tar samma runda som jag. Vilket innebär att jag åter får tassa in till Hugo och se vad Faxe gör där. Han slänger en blick på mig från där han står under Hugos säng. Sedan följer han med mig tillbaka. Han ville nog bara kolla Hugo han med. Duktiga lille Faxen!!! Den här gången lägger han sig i sin bädd på golvet och somnar. Jag hör han dra tunga andetag och snart drar jag lika tunga.

Hela natten går utan att jag behöver gå in till Hugo en enda gång för att han vill. Bara de gånger på kvällen som jag var där för att jag vill. För att jag skall kunna slappna av och vara lugn. Hela natten sov han i sin egen säng och nog är jag glad för det alltid. Det var ju precis så här jag ville att det skulle gå trots allt. Innerst inne vill jag ju så klart att mitt lilla, lilla hjärat skall bli en stor kille också! Han är på god väg kan man säga. På väldigt god väg!

Så var det klart! Nu finns ingen återvändo för vid min sida av sängen gapar det tomt och Hugos säng är nu inflyttad i hans rum! Undrar just vart Faxen kommer sova inatt?!? Inne hos oss eller inne hos Hugo! Hoppas hos oss, i vår säng.....Undrar vart JAG kommer at sova!?! I vår säng på min sida av den eller i den extra säng som fortfarande står kvar inne hos Hugo :-))) Sepparationsångest?!? JODÅ!!! :-(

Jahaja, kan det var så att det redan är dags?!?! Kan jag verkligen ha bestämt mig. Bestämt mig på riktigt. Utan ånger sedan för när det är gjort så är det ju gjort och då blir det verkligen fånigt att ändra tillbaka igen bara för att inte jag klarar av det! Men kan det verkligen vara möjligt att lille Hugo redan är så stor! Herregud!!!! vart tar tiden vägen. Återigen vill jag rycka i den där omtalade handbromsen eller åtminstonde släppa trycket på gaspedalen lite. 

I eftermiddag har vi tänkt att flytta in Hugo till eget rum. Han sover ju så bra på nätterna igen men när han är i de stunderna på natten som han sover som lättasts så vaknar han lätt till om vi rör oss eller så. Jag tror att han kommer sova mycket skönare när han får göra det i lugn och ro. Det kan ju till och med hända att jag inte ens behöver byta den där blöjan mitt på natten som han vaknar av när den är full! Jag gissar att den blir full bara för att han vaknar till då när han sover lite lättare! Vi får se. Det blir en shansning. Måste ju testa lite men har jag sepparationsångest?!??! JODÅ!! :-(

Sedan sist jag skrev är det mycket som har hänt! Andreas är ledig med mig några veckor nu så det är full rulle. Vi faörösker ta dagen som den kommer, fixa lite här hemma och åka på lite äventyr. Första trippen blev till Vetlanda för att hälsa på en familj vi träffar lite för sällan. Men för att det skulle kuna fungera med så lång resa med Hugo så började vi att åka till stugan. Herregud så mycket snö de hade kvar då. Där blir det nog ingen vår än på ett par veckor. dfagen efter fortsatte vi så till vetlanda. Där fick vi en ganska god inblick i hur livet kommer att bli om några år när Hugo är lite större och alla aktiviteter skall hinnas med. I familjen finns två fina och aktiva tjejer. Precis som det skall vara! Men vi han ju med en del mys, final i melodifestival och en massa god mat. När vi vaknade upp morgonen efter så dukades rena hotellfrukosten upp. Innan vi åkte därifrån han vi ju äta något gott på kvällen också. Precis som vanligt tog vi med oss ytterligare ett recept hem till slätta! Tack snälla ni för er gästfrihet! Nu hoppas vi att ni snart kommer och hälsar på oss! Dessutom blev vi bortskämda med paket till Hugo från en annan familj som tyvärr inte kunde vara med och umgås med oss som vi hade hoppats. Men oj vilka fina presenter vi fick! tack snälla ni! Hugo uppskattade nog mest (än så länge) att få vara med och dra av pappret!!!

På vägen hem stannade vi åter till i Falköping för att spendera en natt där till. Andreas skulle till Baltak dagen efter för lite fiske och kom hem med fina fiskar! Vi andra hade lite mys under tiden medan vi äntade på honom. Hugo satt på en filt i köket och lekte lite och Faxe kom som vanligt och kurade ihop sig brevid honom. Hugo älskar att klappa på (läs dra i) Faxes päls. Snacka om att vi har en tålig och snäll liten hund som inte rör en fena under tiden utan låter honom hållas till Hugos förtjusning!

Så var det då dags att åka hem till oss igen. Borta bra men hemma bäst och det skulle bli skönt att få sova gott i sin egen säng igen. Innan vi åkte märkte vi att det var löp på mina föräldrars tik så med ett leende på läpparna åkte vi hemifrån till Vetlanda i tron om att vi skulle vara borta under höglöpet. Fel, fel, fel! Vi kom hem i slutet av det vilket innebar att Faxen åter förvandlades till "herr gnäll och skäll"! Stackars liten. Det är inte lätt att vara en liten sugen hane då! ;-) Så nu var det aktivering på hög nivå som gällde. Uttröttningstekniken fungerade och det blev många promenader, cykelturer och sökspår lagda. Faxen sov gott på nätterna men var otålig på dagen. Men två dagar senare så var det lugnt igen och frid i huset. SKÖNT! :-)

 Den mest spännande lilla händelsen för de här veckorna var något som jag inte visste när det skulle hända eller vad som skulle ske. bara att det skulle ske! i slutet av förra året hade vi två 60 åringar att fira och vi klurade ut, tillsammans med fler som ville fira, vad de skulle få. Det resulterade i var sin spa upplevelse på olika span. Det var under dessa dagars letande som Andreas hade börjat fila lite på min kommande födelsedags present. Samtidigt som vi bokade in presenterna så bokade han in en vistelse på VANN SPA! Andreas brukar åka hit en gång varje vår. Ja, inte till spat, men till Gullmarsfjorden där det ligger. Nästintill precis brevid spat brukar de parkera bilen för att fiska. Så nu vet jag vart de drar upp sina fiskar!  Men när det nu var dags så hade jag inte en aning om vart vi skulle. Jag fick packa min väska på måfå och hoppas att jag fick med mig det nödvändigaste. Fast med en så fullproppad väska kunde jag nog inte missa något. Så efter en liten bits bilfärd fick jag då se bokningen och gissa om jag blev lycklig. Hur kul som helst och den perfekta presenten till mig! 

Lite drygt ett dygn tillsammans bara Andreas och jag! Lugnt, skönt, god mat och bara VI! Hur härligt som helst! Det känndes dock väldigt jobbigt att åka hemifrån skall tilläggas. Hugo hade åter dragit på sig en brak förkylning och det hade nog varit liiiite lättare at lämna honom i sin farmor och farfars händer om det inte varit för detta! Det blev en del samtal hem och en hel del mms och sms därifrån. Vi åkte mot spat i solsken men allt vad dagen led mulnade det på och blåste upp! Men vad gör väl det! Igentligen var det ju ett perfekt innomhus väder! lite drygt ett dygn var nog alldeles perfekt tid att vara ifrån vår lille son nu så här första gången och gissa om jag längtade efter honom när vi åkte hem. Det var kram och pusskalas i stora mängder när han äntligen vaknat efter sin middagslur i vagnen. Jag hade ganska brottom att få upp honom därifrån vill jag lova! :-)

hugos förkylning ja! Den femte för den här vintern. Jag börjar tycka att han har haft nog nu den lille stackarn. Tjock i både näsa och hals plus feber. Nu börjar det äntligen, efter en vecka, att rätta sig till! Men nu har jag drabbats och andreas har börjat känna av det med. Får hoppas att vi snart blir friska igen! Vår och värme,,, JA TACK!

Vår ja, Faxen och jag hade nog lite vårkänslor båda två så vi gick på en liten upptäcktsfärd i trädgården för att hitta vår tecken. Solen lös, bina hade vaknat och surrade i snödropparna och i Rhodedendronen var det knopp!

Nu är dessutom Faxen anmäld till två utställningar! Den 7 maj i Lidköping och den 14 Maj på Tångahed så nu är det utställningsträning som gäller fram över! Håll tummarna för de här gröngölingarna att vi skall klara av momenten! Jag är väldigt nervös redan nu och vi har en hel del jobb framför oss! På återseende mina vänner, på återseende!

Nu har lilla fröken "Therese moraltant" vaknat till liv!!! Samtidogt som solen smälter bort allt mer snö som kommer också det fram som gömts under det vita täcket och nu är jag riktigt irriterad igen! Jag har skrivit om det förr och tycker kanske att det är synd att man ens skall behöva fundera på att ta upp ämnet igen. Men höreni!!! Det där med att bara slänga ut skaer genom vindrutan på bilen när man tycker att man inte behöver det längre. Det är ju helt otroligt ju! Har man inte möjlighet att transportera sitt skräp en liten stund till. Tills man kommer hem eller åtminstonde till närmsta bensinstation där det finns papperskorg. 

Vi hittar allt mer skräp när vi går våra promenader och Faxe har varit nära att ställa sig rakt i glas splitter mer än en gång när han skall ut i dikena för att göra sina behov. Det känns lite som om att det vilken dag som helst är kört. Att han skall ha skärt upp sina fina tassar på någon skärva ute i kanten och att vi skall få åka till veterinären med honom. Sedan finns det ju ganska mycket mer djur i skogen som kan skadas för att inte tala om risken för skogsbrand! Sjukt tråkigt och jäkligt onödigt!!!

Faxekaxe är en envis, "fighter" med huvudet på spets i skogen men här hemma är han vår härliga, fina och goa mysisvovve!

   Lite kvällsmys med matte!