Idag vajjar flaggan i topp! Det såg lite mörkt ut med den saken när den först hissades! Vinden lös med sin frånvaro och det såg mest ut som ett stort blått tygskynke som hängde längst med stången men nu syns det lite bättre att det faktiskt är en flagga som hänger där! Idag är det nämligen Andreas födelsedag!!! Kalaset hade vi igår och av olika anledningar slog vi ihop våra bägge födelsedagar till ett kalas, även om jag inte fyller än på ett tag! Middag och tårta skulle fixas till 13 personer. Bara våra familjer skulle komma den här gången. Det är ju ingen jämn födelsedag för någon av oss i år så det var på det viset det fick bli! Vi dukade upp med älggryta i gräddsås, kokt potatis, grönsaker och en rad andra tillbehör! Sedan skulle tårtan och kaffet komma fram. Jösses vad jag hade slitit med tårtan och jag kan lova att förutsättningarna för att den skulle bli bra var inte så goda. Trött efter Fredagens heldag på jobbet och taskig sömn på det gjorde att det mesta gick emot mig just då! :-) Men, men! resultatet blev två tårtor med lite varierande fyllning! Den fösta blev med berööööööm underkännd (av mig)  och det var den de åt på först. Nummer två togs det bara en bit av och den blev perfekt!!! Det var ju verkligen syyyyyynd att det blev så mycket kvar som vi känner oss sååååå tvugna att äta på idag! :-) 

I väntan på gästerna!

Det averkar som om faran är över ang löptikar och rådjur i trädgården. Jag gjorde en chansning och släppte honom lös en stund innan vi gick iväg på morgon promenaden och eftersom att det gick hur bra som helst så fick han vara lös även när vi kom tillbaka. Medan jag hisade upp flaggan! Skönt. Precis vad jag hade längtat efter att få göra så länge nu och han stortrivdes med sin nya frihet. Det var mycket nosandes och raceandes innan han lydigt gick med mig in igen!

Jag får ganska ofta frågan om vad jag gör hela dagarna nu när jag går hemma med Hugo! Svaret?!?! Ojoj, massor och ingenting! MYSER, leker, lagar mat, städar, tvättar, matar Hugo, går ut och går en hel del med Hugo och Faxe (hmmmm börjar mer och mer likna en husa?!?! ) :-) och så försöker jag träffa så många andra som är lediga så mycket som möjligt! Det blir en hel del FIKA!!! 

Gårdagen var inget undantag. Jag var hembjuden till en av mina härligt underbara arbetskamrater. Vi har ju kommit varandra så nära (kan ju inte bli något annat när man jobbat så tajt ihop som hon och jah gjort!) och det brukar bli mycket snack och skratt när vi träffas. Så även den här gången. Mitt på bordet dukades det fram min favoritkaka! Vem kan motstå choklad och grädde?!?! Jätte gott och ur min mugg doftade det av vanilj! Hugo fann sig bra till rätta i hennes knä och de både mös och skrattade tillsammans! Då och då tog hennes fantastiskt rolige make en paus i sitt projekt och gjorde oss sällskap. De få timmar vi hade på oss gick som vanligt lite för fort och det var en väldigt trött liten kille jag lastade in i bilen igen. Ungefär samtidigt som jag vred om nyckeln i startern på bilen så slog han igen ögonlocken och somnade!  Mätta, nöjda och med varsitt leende på läpparna körde vi hem till Faxen igen för en ny promenad! Kalorier in, kalorier ut! ;-) Ses snart igen fina du! Kram på er!

Du har väl inte misssat Faxes sida!?!?

http://www.villarosa.se/faxe.html

Klockan ringde kanske aningens lite för tidigt en lördag morgon. Hugo märkte av att jag steg upp och vaknade till. Jag bytte en blöja, lade honom tillrätta och strök honom över ryggen och när det verkade som om han somnade till igen gjorde jag ett nytt försök att smyga ut ur rummet! Termometern visade på 18 minus så det var mycket kläder som behövdes. När täckena plockats på hundarna och kopplen satt runt halsen var det så dags dem och deras, näst intill, eskimåklädda följeslagare att promenera ut för att rasta av dem. Det var helt vindstilla så kylan till trots bet det inte så farligt i kinderna ändå! En dryg halvtimme sedan försökte vi smyga in i huset igen för att inte väcka någon annan men det skulle visa sig vara helt onödigt för hela köket var fyllt med folk. Vi hade sovit hos mina svärföräldrar denna natt och gårdagskvällen tillbringade vi hos underbara vänner. Det var lite för länge sedan vi sågs och vilken middag vi blev bjudna på!!! Fantastiskt gott!

Men nu var det dusch av Faxe som gällde för att snabbt komma iväg. Andreas packade matsäck och matade Hugo medan jag och svärmor gav Faxen en spa behandling! Sedan hoppade vi in i bilen och gav oss iväg. Solen var på väg upp och färgade himlen i röda toner. Det var en vacker morgon för en bilfärd. Vi körde längs med nästan tomma vägar nästan halva vägen innan vi stannade för att rasta av Faxen och äta frukost. Sedan var det raskt iväg igen. Solen hade stigit upp till en behaglig nivå och nu var det istället en klar blå himmel som mötte oss. De snödränkta dikena gnistrade som om miljoner diamanter kastats ut och träffades av solstrålarna.

Resan gick snabbare än vad vi räknat med och ganska mycket för tidigt körde vi upp på kennel Villarosas uppfart. I mina funderingar på att ställa Faxen till våren har jag insett att med den kunskap jag besitter i pälsklippning inte räcker tillräkligt långt och kände att det var dags att vidga mina vyer i ämnet! Men först fick Faxen en snabb rastning igen och vi fick fika! Sedan körde vi igång! Nog för att jag visste att jag inte kunde tillräkligt men nu vet jag också hur mycket det var jag inte hade greppat fullt ut! Det blev några lärorika timmar med teori och praktik på Faxe och gissa om han blev snygg! Vilken snyggisvovve det var som klev ner från trimbordet! Efteråt fick han springa och nosa av sig i en av rastgårdarna och vi fick middag innan det var dags att tacka för oss och för all gästfrihet vi möt under de timmar vi tagit upp, av deras tid en söndag, och fara hemåt igen! Det var mycket lärorikt och mycket att ta in så Andreas och jag ventilerade det vi sett en bra stund i bilen sedan. Vill ju vara säker på att vi kommer ihåg allt vi lärt oss!

Faxen var så redig, hela vägen hem. Han var väldigt trött och från buren bak i bilen hördes inte ett knyst under de tre timmar vi färdades för att komma hem. Nästan hem iaf! Vi skulle ju hämta upp Hugo som varit hos sin farmor och farfar under tiden jag och Andreas varit på vår lilla road trip ner mot de småländska skogarna. Som vi längtade efter honom nu! Jag släppte av husse och hund när vi kommit till staden och de gick på promenad medan jag fortsatte till huset för att hämta upp resten av packningen och så lille Hugo förstås! Ett snabbt hej och hejdå senare satte vi oss i bilen igen för att köra de sista milen hem till oss! Vi hade ju en del att packa upp och både Faxen och Hugo Fick mat innan det var dags för oss att sätta oss till bords och äta något snabbt ihop slängt! Hem ljuva hem. Lite senare under den här dagen är det jag som sätter Faxe på trimbordet för en noggrannare studie av vinklar, muskler och av hur pälsen är klippt. Som sagt, mycket att lära men nu känner jag mig ivrig, spänd och lite förväntansfull. Det skall nog bli bra det här, ge mig bara lite tid! 

Fredagsmys nästan hela dagen hos mormor och morfar!

Börjar fatta det där med smörgåsrån nu!

Även om det har barit en väldigt blåsig, snöig och KALL vinter så har den verkligen inte varit känsloKALL för det! Vad många det är i min närhet som har mått väldigt dåligt och det gör mg så ont! Det har varit både stort och smått och för några ser jag att det har ordnat upp sig. Kanske har inte alla puzzelbitar fallit helt på plats men det känns ändå nära. Till viss del har det nog gjort en avspegling på mitt eget lynne, min egen ork! Man fundera mycket, till och med grubblar en del när livet tar en annan väg en den man trott! När det tar en väg så enslig och of road att man aldrig hade kunnat ana eller tro detta! Allt i livet är inte som man tror det vara! Ibland ganska långt därifrån.

Men man vill ju så gärna finnas där när någon behöver det!När man tycker om någon så finns ju inga andra alternativ! När någon betyder något! När någon finns i ens hjärta! Någon annan gång är det jag som är den någon och då är det skönt att veta att det finns någon där för mig också! Det vet jag att det gör. Jag har ju trots allt de finaste vännerna, den bästa familjen och så himla mycket att leva för och må bra av! Jag är lyckligt lottad! Väldigt Lyckligt lottad! Alla sitter inte i en lika bekväm och bastant båt som jag gör! Långt ifrån! 

Men så igår nåddes jag av de mest fantastiska, underbara och mest vackra nyheter man kan få! Så härligt att se kärleken flöda! Med denna nyhet följde ett uppdrga av stora mått! En ära som man inte kan tacka nej till! Det kommer att bli så underbart roligt och jag har redan börjat googla på ämnet! Det kommer bli toppen! Men det är ett tag kvar så tills det är dags så både jag och Andreas mycket tid på oss att förbereda! Det kommer att bli hur kul som helst att få vara med och förhoppningsvis förgylla tillvaron lite för någon annan som verkligen förtjänar det! Lyckan lever i mångas själ och ögon och det om något är vackert!

Okej! Ett dygn nu för Hugo utan näsdroppar! Varken Renässans eller Nezeril! Efter tio dygn så fick han inte längre ta de starkare grejerna och det har faktiskt gått ganska bra! Han tog flaskan igår kväll. Även om det var tungt i näsan så drack han upp vad han behöver äta och somnade sedan. Det blev dock en orolig natt där han vaknat hur många gånger som helst, nästan en gång i timmen fram till kl ett! Man hörde hur tungt det var i näsan på honom och jag var väldigt sugen på att smita ner och hämta "the heavy stuff! att sova på! Men lät bli. Det hade varit den lätta vägen att ta på ett sätt. Vi hade både fått sova. Men helt fel trots allt! Så vi jobbade igenom oss natten ist. Lyfta upp den lille karbbaten när han ålat sig ner till fotändan eller lagt sig på snedden med fötterna ut genom spjälorna. Eller bara vända honom tillbaka på sidan och liksom lyfta upp huvudet lite bakåt så han andades lite lättare och så några blöjbyten förstås. Har man ätit så duktigt på kvällen och är vaken så många gånger så blir resultatet därefter. Inkomster ger utgifter! Men efter kl ett somnade han lite hårdare och gjorde så till fyratiden. Sedan var det dags igen med ovan nämnda procedurer! Men som sagt ett dygn nu utan droppar! Det är SJUKT bra! Hoppas verkligen att det fortsätter så nu! Jag vill ju inget hellre än att han skall bli bra nu den lille stackarn.  Nu har han backat in gåstolen i ett hörn brevid mig och spanar upp mot mig!  Lite rosslig i halsen och lite täpt men glad och framförallt pratglad. 

Idag är det dags för Bvc igen! Vi skall bli så kul att se hur mycket han vuxit till sig den sista månaden! Det var visst läkar koll också! Nej, nu skall jag se om han inte vill ha mer mat! igen. Fortfarande små doser på morgonen med lite matsmältning emellan. Men han tar flaskan iaf och snart bestämmer sig ju Faxen för att han skall komma ner från sin sovmorgon i sängen och då glömmer Hugo allt vad mat heter! Faxen är ju så mycket mer spännande, i alla lägen! 

Alla hjärtans dag! Ett komerciellt jippo som kanske inte är helt i min smak trots allt! Varför skall man helt plötsligt överrösa någon eller några med en massa presenter, blommor och choklad bara för att det på något sätt förväntas det av dej!?!? Visst lite mysigt på något sätt men varför kan man inte bara älska varandra ändå, alla dagar om året?! Måste man ögna en specifik dag åt just detta? Jag kan berätta precis hur mycket någon betyder för mig vilken dag som helst och när någon gör det samma med mig en helt vanlig trist tisdag så betyder det ju faktiskt så mycket mer. Egentligen gör det ju det! Så där otvunget och direkt från hjärtat! Okej, jag skall erkänna att visst har även jag trillat dit och fixat något litet till min sambo! Något som jag tror han blir glad för och mår bra av! vi får se hur reaktionen blir! Men mitt aket innehåller varken choklad eller blommor. Men jag älskar att ge bort saker och se reaktionen ifall man prickat rätt!

Dagarna går så sjukt fort och just nu är det precis det jag vill! i mars månad skall jag och Andreas vara hemma tillsammans i fyra veckor. Skall bli så sjukt lyxigt och skönt! Han tar pappa dagar och jag tar ut semester som jag har kvar. Jag hann ju inte med så många sådana dagar i somras då Hugo bestämde sig för att han var nyfiken på omvärlden några dagar för tidigt. Vi hade ju räknat med att det var vi som skulle få gå och vänta ett par veckor på honom men vi hade tur!

Hur som helst så har vi en massa besök inplanerat, både lite här och där! Resten av dagarna gör vi vad som faller oss in! Jag har dessutom fått reda på att vi, jag och Andreas, skall åka bort en natt tillsammans. Utan varken Hugo eller Faxe. Hus, hund och barnvakt är ordnat i någon form av "paketlösnning"! Jag vet bara ATT vi skall åka men inte VARt eller NÄR! Som tur är så skall jag få reda på vad jag skall packa med mig när det är dags! Sjukt spännande iaf och jag kan lova att jag gått omkring och klurat på tänkbara "resmål"! Vi får se om jag har haft något rätt när det väl blir dags! Han har dock lovat mig att vi inte skall åka för långt bort nu första natten utan Hugo! Vill ju kunna vara nöra om det skulle vara någo! Inte för att det kommer behövas utan mer för att det känns lite lättare att åka iväg då! Hönsmamma!!!! JAG VET!!!!! :-)