Det är med en viss mån av glädje som jag inser att det är långt över en månad sedan jag stoppade handen i en godis påse senast! Okej, en och annan choklad bit har slingrat sig ner för min strupe och ett par bitar chips har mina tänder allt tuggat på. MEN inget sött, surt, salt eller segt har kommit förbi mina läppar! Till och med ost bågs påsen ligger kvar i skåpet oöppnad! Just DET, mina vänner, det är stort! Kan det vara så att jag gått och blivit med karaktär?!?! Hmmm, det kan aldrig vara möjligt men jag ger mig själv en liten klapp på axeln iaf!!! :-) Bäst att passa på medan jag råkar vara duktig för det är ingen som vet hur länge det varar!

Idag öppnade nya Ica. Äntligen säger många. Ja det är konstigt att världen står stilla bara för att en matbutik inte håller samma standard de sista dagarna mot att sedan stänga ett par. Ett lyx problem vi har här i vårt land att vi inte skall kunna vara nöjda med att det kanske bara finns två varianter med flingor att välja på under några begränsade dagar. I vissa länder har de inga valmöjligheter alls.  Själv har jag klarat mig bra under. Där kommer fördelen in med att storhandla. Jag har haft frysen full med bröd kött och wok grönsaker. I kylen har det stått lite extra ost, margarin, pålägg och smör. Mitt skafferi hade jag fyllt upp med konserver och pasta. Nästan det enda vi behövt köpa extra har varit mjölk och färsk frukt och grönsaker. Vi har klarat oss bra. Men nu öppnar de ju nytt igen som sagt. Mannen som jobbar med min far hade åkt förbi på sin väg ut till gården imorses. Det var redan en hel del folk där då. Betänk då att han börjar jobba kl åtta. Butikerna hade en gemensam öppning kl tio. Alla hade nog inte detta uppfattat utan trodde att det var öppning kl åtta som vanligt.

Väntan känns för övrigt lite som ett samlings ord för den här dagen. Träden väntade på att solen skulle orka över deras toppar. Faxe väntade på att hans päls skulle torka efter hans bad så att han kunde få komma ut på sin andra promenad för dagen. Åtminstone få springa ute i trädgården en stund. Jag, jag väntar på att Hugos näsa skall dra lugna harmoniska andetag igen. Han är fortfarande täppt. Det tär nog dock mer på mig än på honom för även om mitt hjärta brister när jag hör hur han får kämpa mot sin elaka näsa så är han tapper.  Visst är han lite tröttare än vanligt men han är inte speciellt grinig. Det är bara lite svårt att äta. Men med högsta dos näs droppar så klarar vi av den här dagen också. 

Solen orkade dock aldrig riktigt upp för att tina upp de vita iskristaller som täckte allt levande och dött utanför mitt fönster. Hugos näsa väntar jag fortfarande på skall bli som vanligt. MEN,,,, de som väntade på att Ica skulle öppna behövde inte vänta så länge och Faxen fick sin promenad. Jag packade ner Hugo i flera lager tyg och bäddade sedan ner honom i vagnen. Själv drog jag jackans dragkedja så långt upp det gick och sedan tog vi en sväng! Det är trots allt rätt skönt att promenera. Man kan rensa bland tankarna lite och innan jag vet ordet av så är jag hemma igen. Samtidigt som jag började skymta mitt hustak hörde jag glass bilen tuta en bit bort. Då drar jag upp halsduken längre över hakan och inser att jag faktiskt inte är det minsta sugen på att den skall stanna till hos mig idag. Undra om det är första gången någonsin?! Med glädje insåg jag att jag, den här gången, tog rundan på samma tid som innan jag blev gravid. Det har jag inte lyckats med tidigare när jag haft vagnen att knuffa på också. Det gav en liten aning om att konditionen kanske snart är på väg tillbaka. Tur är väl det när man har några kilon kvar att jobba bort! 

Nog för att jag upprepade gånger påpekat att jag inte är så förtjust i snö och kyla men visst är det vackert. Jag kan sträcka mig så långt. Faxen sprang, troligtvis av ren vana, raka vägen till fågel badet när vi kom tillbaka för att dricka. Men en hinna av is satte stopp för hans planer. Jag stod en stund vid grinden och betraktade tomten en stund. Jo, men visst kan mörker och kyla vara vackert ibland det också.

För att vara mig ( nu för tiden ) så har det varit en helg med riktigt mycket att göra. För en gångs skull har jag inte gått omkring och drällt i myskläder en enda sekund!

Hugo hade dragit på sig en tråkig förkylning och stackars liten var jätte täppt och tyckte att livet var lite jobbigt ett tag. Men jag måste säga att han är en riktig kämpe, min son, för han bjuder gärna på ett leende ändå. När jag stod och borsta tänderna för kvällen och Andreas gick och bar på en trött och lite ledsen Hugo så stack Andreas in lillens huvud innanför dörren till mig. Tittut sade jag och Hugo började skratta för fullt! Inte bara ett sådant där brett leende utan nu hördes det ett riktigt skratt ljud dessutom. Hur roligt som helst och vi höll säkert på att leka 20 gånger till innan han började trötta. Jag vet inte vem som egentligen var gladast just då, Hugo eller vi.

Lördagen spenderade Hugo tillsammans med sin pappa och farmor för jag var nästan hela dagen i Nossebro och då på Magnolia. i deras nybyggda lokaler kommer det under ytterligare två helger att vara marknad med betoning på lokalodlat. Allt från hantverk till grödor. För barnens skull hade tre getter tagits in och även ett par kaniner. Detta uppskattades av både små och hmmm, stora barn. 
                       

                                        Tre generationer av getter!

På pappas bord hade vi den  här dagen dukat upp jul kärvar och honung. Pappa själv var på annat håll med sin lastbil och torgade så jag hade inte fått med mig några ägg tyvärr. De fick han ta med när han stod dagen efter.

Lite längre bort i gången fanns min faster med sin vackra halmslöjd. Herregud vad det imponerar på mig. Själv skulle jag aldrig ha ork eller ro i kroppen att sitta och knåpa ihop detta! 

Fyllesvinen är lite av en favorit. Tycker att iden i kombination med namnet är rätt rolig! En halm bock måste man ju ha under granen till jul men vem har sagt att den måste vara i halm??? Berit själv tycker att man lika bra kan ha gubben och gumman under granen. Jag säger att man nog kan ha det i kombination med bocken för jag måste ju promt ha med den också ;-)

   Som ni ser så hade hon en hel del mer än halm slöjd med sig...

Nästa helg skall jag stå där både lördag och söndag tillsammans med ett tjugo tal andra knallar!! Riktigt mysigt för alla är så glada och det doftar härligt av glögg och kaffe!

På kvällen var vi bort bjudna för att äta pizza gjord i riktig sten ugn. Men vi ville inte dra ut Hugo när han var så förkyld så Andreas fick åka själv den här gången. Eftersom natten varit lite jobbig för Hugo och han hade varit vaken några gånger och fått mer näs droppar så somnade både Hugo och jag ganska tidigt ist. Det var kanske inte vad vi hade tänkt göra av den här lördags kvällen men det blir ju inte alltid som man har tänkt sig! Som tur var så vaknade Hugo bara en gång till under natten för refill i näsan och det blev en riktigt lugn natt.

Gårdagen var super mysig! Först hade jag och en fortfarande väldigt snuvig Hugo mys själva hela förmiddagen. Andreas och Faxe var på ett snabb släpp i skogen. Tyvärr utan något skjutit för honom. efter det var det, för dem, brotom hem för lite senare skulle vi få besök av en liten fin familj från föräldra gruppen. Hur roligt och mysigt som helst och det var första gången vi fick se deras härliga dotter. Du kan tro att det retar gallfeber på mig att jag aldrig lyckades få fram kameran. Lilla knytet hade dagen innan lärt sig hur man rullar över från rygg till mage. Vilket hon mer än gärna visade för oss om och om och om och om och om igen....... :-)

Ytterligare några timmar senare var det dags att skynda sig ner till gården för att hinna med att fira min far också. en massa god mat, precis som vanlig. För att inte tala om den goda tårtan. Det var en trött liten Faxe som låg och sov vid våra fötter nästan hela tiden. Ända fram tills vi skulle åka hem igen. Andreas gjorde i ordning Hugo och satte ner honom i baby skyddet. Redo för avfärd. Sedan gick han in och sade hej då och när han kom tillbaka så hade Faxe lagt sig brevid Hugo och höll koll på honom åt oss. Jag satt i soffan och matade Hugo någon gång under kvällen. Han låg som vanligt lite halv liggandes och hade tömt sin flaska in på sista droppen. Nu låg han bara och pratade hej vilt med oss. Rätt som det var så drog hans sig uppåt  till sittande position i mitt knä. Själv tappade jag hakan och det var tur att det satt fler runt mig som såg för det här var jag inte beredd på. Efter att ha lättat med ryggen från min arm ett par gånger till så kunde jag inte låta bli att "trycka ner" honom igen mot armen när han satt sig lite för stabilt lutad mot mig. Jag var ju tvungen att se om han skulle göra det igen. Gissa om jag skrattade gott när han, lite irriterad över att hans mamma knött er honom igen, drog sig upp med bara magens hjälp igen. Herregud!!!! Han är ju duktigare på sit ups än vad jag är! :-) MYCKET bättre kanske skall nog tilläggas!

Nu sitter jag här vid datorn. det regnar idag igen och jag väntar på att det skall gå över så vi kan ta en promenad. Hugo ligger och sover i vagnen och Faxe vill inte gå ner utan ligger förmodligen fortfarande på sovrums golvet och sussar. Han har väl hört att dropparna slår på fönstret. Då håller han sig inne på behörigt av stånd från hans regnoverall. 

Så kom det då återigen snö. Hua säger jag bara! Jag kan inte direkt säga att jag älskar det här vädret direkt. Snö, halt, kyla, host och snörvel. Jag tror förresten att jag är lite "allergisk" mot kylan. Det räcker ju med att kylan bara hotar med att komma så börjar jag krokna. Suck.

Jag ryser lite vid tanken på förra vintern. Mitt när det var som kallast började vår panna krångla och vi kunde vakna på mornarna med endast 12 grader i huset. Den spelade oss ett spratt och kunde ticka på som en klocka för att rätt som det var stanna av helt. Framför allt mitt på nätterna blev den trött och somnade tills vi vaknade och fick kickstarta igång den igen. Tur att den blev utbytt innan den här vintern kom och knackade på.

Hur som helst så har blåsten lugnat ner sig och det ligger ett litet dun täcke av snö över marken. Det är fint. Absolut! Jag kan sträcka mig så långt! Men, men. Vi får se hur länge set får ligga kvar den här gången. Över helgen hade väl varit bra för alla barns skull! på lördag skall jag förresten åka i pappas ställe till Magnolia utanför Nossebro. Där satsas det för fullt, under de tre kommande helgerna, på lite marknad. Lördag- Söndag 12-16 kommer en stor ny byggd, isolerad (tack gode för det) stå full av knallar. Lokalodlat är det som gäller. Så allt från hantverkare till odlare av olika grödor kommer att finnas därinne. Skall faktiskt bli lite kul. Som vanlig kommer det trängas potatis, morötter, ägg och honung i pappas hörna. Min fina faster skall visst dit, efter vad jag hört, med sin halm slöjd också. Ja det kommer nog bli stora variationer på sortimentet! 

Appropå kyla så fångade jag morgonen häromdagen. Det var kallt redan då och marken var den här gången täckt av frost. Bara det är vackert men så steg solen sakta upp över granngårdens lagertak och det blev bara finare. Det var en sådan där morgon att liksom suga in.

Faxe kom som vanligt med sin nyfikna nos och skulle se vad matte gjorde. På något sätt lyckas han alltid förfylla mina kort. 

Det är verkligen inget väder för att vara utomhus idag om man inte vill riskera att bli en bortblåst snögubbe. Så Faxe gör det enda rätta av den här morgonen!

HUGO BÖRJE THOMAS- NAUMS KYRKA 7/11-10 

         

ÄLSKADE BARN 
(dopdikt)
Av: Jessica Marie Nilsson 

Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
 
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.
 
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.
 
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara

Den fina dop klänningen sydde mamma upp så Hugo är den första att bära den. Hans namn och 2010 står broderat i blå bokstäver längst ner i kanten.

Tack alla fina som kom och förgyllde vår sons dop dag. Vi vill tacka för alla fantastiska presenter som han fick och tack för att ni tillsammans gjorde dagen så fin för oss! Vi är två mycket stolta, glada och nöjda föräldrar till en underbar liten kille.

Mamma hade baka tårtan och jag fixade garneringen!

De små söta skorna beställde jag från  http://www.tartpinglan.se Under dem skriver man i namn, vikt med mera. Därifrån beställde jag även typ "pepparkaks formar" som jag gjorde marsipan hjärtan med att lägga på tårtan. Jag beställde även bokstavsmallar därifrån. Tanken var att Hugos namn även skulle ha stått på tårtan i blå marsipan men den blå karamell färgen blev mer åt det turkos hållet. Inte så snyggt så det fick vara! För den baktokiga så rekomenderar jag verkligen ett besök på Tårtpinglan. De har allt möjligt och omöjligt till bak. bak formar, strössel, oblater, dekorationer och utskärare. Dessutom allt möjligt för dop, bröllop, halloween och andra högtider. Hur kul och bra som helst.

Lite bordsdukning!

Lite kak buffé, 14 sorters kakor plus tårta!

Present bord! Hugo fick hur mycket fina saker som helst!

Åter igen TACK!

Jag är stolt! Ja, jag kan säga att jag är det nu! För några år sedan var det annorlunda och det är synd. Jag är stolt över vart jag jobbar. I år har jag jobbat tio år på Ica kvantum i Vara. Jag halkade in på ett sådant där berömt bananskal sommaren jag tagit studenten och sedan har jag varit kvar. När jag tog studenten var jag så där lagom skoltrött men tanken var ju så klart att jag skulle läsa vidare. Jag hade tänkt gå i min mors fotspår och utbilda mig till förskolelärare. Jag sökte och kom in men när det var dags för upprop så var jag inte riktigt redo och stannade hemma.  Jag valde att jobba ett tag till. Så var det dags att söka igen, vilket jag också gjorde och kom åter in. Men stannade hemma även den här gången. Nu hade jag dessutom träffat min stora kärlek och läget var inte riktigt rätt nu heller. Jag skall säga att jag verkligen inte är bitter för mina beslut för nu bor jag med min kärlek i mitt drömhus någonstans mitt ute på landet med världens finaste vovve och har dessutom fått en helt fantastisk liten kille att älska och att bli älskad av. Han är nu drygt två månader och är sin mammas lilla hjärta! Jag har allt i mitt liv som jag kan önska vilket gör det svårt att tro att jag för några år sedan nästan fick be om ursäkt för vart jag jobbar. Ändå är det nästan så att man kan säga att det är tack vare jobbet som jag har det jag har i mitt liv. Tack vare att jag valde att stanna kvar på min arbetsplats och inte flytta har jag, förutom det ovan nämnda, mina fantastiska vänner kvar och en fin relation till min och min sambos familj.

Det är synd att det inte anses fint nog att arbeta i livsmedelsbutik. En del semestervikarier kommer till oss med inställningen att det är ett glassigt jobb att lira runt på en sommar. Ojojoj vad fel de har och det inser de också ganska fort. Det är hårt jobbande kolleger jag har. Visst kunde lönen och arbetstiderna vart bättre men det är ju sådana saker som, jag tror, de flesta skulle ändra på om de fick. Oberoende om vart de jobbar!

Nu kan en del tycka att hur svårt och jobbigt kan det vara att sitta i kassan eller gå på golvet och plocka varor en hel dag?! Jo, det skall jag tala om för dig. En kassörska jobbar under press. Som kund vill man ju att det skall gå fort i kön fram. Dessutom får det inte bli fel någon stans. Du vill gärna ha hjälp, om du har tagit fel vara, att få fram en ny och det skall absolut stämma på öret när du får ditt kvitto. Skulle du dessutom inte mötas av en leendes och vänlig kassörska så blir du nog lite besviken. Eller hur? Jag kan lova att man även som kassörska kan vara trött i både kropp och sinne när det är dags att gå hem. På golvet finns det även där press. Varor skall upp och får absolut inte komma på fel plats även om två förpackningar kan verka lika till utseende och innehåll. För annars stämmer ju inte innehåll och pris med etiketten. Dessutom så är inte arbetsställningen alltid den bästa och det skall gärna gå fort så man inte är i vägen för dig som kund. För visst vill du att det skall vara lätt att komma fram bland hyllorna när du handlar?! Om du som kund dessutom inte hittar det du letar efter så vill du ju gärna ha hjälp att hitta det. Visst är det då toppen ändå att kunna få personlig vägledning och inte bara en hand som pekar att där borta finns det?!?  Det absolut bästa med mina arbetskamrater på Ica kvantum i Vara är att det du ser av dem när de arbetar är precis det jag ser av dem i personalrummet. Alla är precis så goa, glada och hjälpsamma som det verkar. Inget konstlat där inte. Visst är de inte mer än människor och kan ha en dålig dag ibland men det märker du sällan av. Dessutom jobbar alla med glädje trots en viss stress och press.

I fredags tog jag och min sambo med oss sonen för att storhandla. Ja, man kan faktiskt göra det även i "min" affär. Även om en del säger att det inte går för att det är för dyrt. Oj, vad fel de har. Vi prövade faktiskt att storhandla en gång förra senvåren i en Willys butik. Jag har aldrig gjort det mer sedan. Men jag var ju tvungen att testa och se vad det var som var så speciellt billigt och bra som det sägs. Jag skall säga dig att min budget för den månaden klarade sig absolut inte bättre bara för att jag bytte affär. Däremot kom jag hem med en mängd konstiga varor i storpack. Makaroner och spagetti som jag aldrig sett förut och nog inte vill se igen då de liksom aldrig blev riktigt mjuka, hur länge jag än kokade dem. Jag har till och med kvar lite av spagettin i en påse längst in i skåpet. Kan nog slänga den förpackningen nu. För att inte tala om de sladdriga champinjonerna jag tog med hem med ytterligare en okänd etikett på. De är dock slut sedan länge men jag är glad att jag inte köpt så många sådana burkar. Men jag kan ju inte säga att det blir billigare när varorna ändå inte är riktigt ätbara och blir kvar ett år senare. Dessutom blev det, som sagt, inte mer pengar över i kassan heller den månaden. När vi hade fyllt vår korg och kom fram till kassan så möttes vi av den längsta kö jag någonsin sett och när jag äntligen kom fram så möttes jag av en kassörska som inte ens tittade upp utan liksom bara körde på. –”Hej!” sade jag men jag möttes inte av något svar. –”Nehep” sade jag då! Jag hittade dåligt i den här butiken men det fanns heller ingen att fråga så det var bara att leta på. Dessutom tyckte jag inte att det var speciellt billigt men det är klart att jämför man inte varor med likvärdiga varor så blir ju Ica dyrt. Man kan ju inte gå till t.ex Willys och köpa deras eldorado märke för att senare gå till Ica och jämföra med t.ex Findus. Nej, jämför rätt; eldorado med Euroshopper,  Willys med Ica och så vidare så skall du se att det inte är så billigt alla gånger som man kan inbilla sig.

Det där bananskalet jag tidigare pratade om. På det gled jag, min första arbetsdag, rakt in bakom den manuella charkdisken. Där jobbade jag mycket med en tjej som jag började se som min mentor. Hon är rak, ärlig, snäll, omtänksam och väldigt hjälpsam. Vet ni vem jag menar? En liten ledtråd kanske kan vara att hennes man har en ”söt bisyssla.”  På senare år har en annan tjej tagit plats bakom disken. Även fast hon åker flera mil varje dag från ett annat samhälle så är hon alltid lika glad, spontan, energisk och positiv. En riktig inspirations källa till glädje. Något som var så roligt med att åka in och handla i fredags var ju så klart att träffa mina arbetskamrater och det brukar ta en ganska lång stund varje gång jag är inne. Självklart träffade jag på tjejen som har hand om frysen. Hon mötte mig som vanligt med sina gnistrande glada ögon. Och den skönsjungande kassachefen som trots att hon har alldeles för mycket att göra både på och utanför arbetstid alltid trallar vidare på en ny sång när man möter henne på lagret. Dessutom ser hon alltid människan innanför den svarta piké tröjan och hjälper alltid till när någon behöver det. Hon har ett stort hjärta av guld! Vi hejade på den fina kassörskan som har ett svagt hjärta för hundar och alltid bryr sig om sina arbetskamrater och dessutom alltid har ett leende på läpparna. Klart vi träffade på en av de fina tjejerna i frukten också.( Den andra hade slutat för dagen) Hon är mer än ”bara” en arbetskamrat. Mycket mer och henne saknar jag massor. När vi betalat passade jag på att ropa hej till ytterligare en kassörska som jag haft förmånen att tidigare stänga tillsammans med en gång i veckan.  Hon är väldigt snäll, trevlig och med en arbetsmoral utan dess like. En riktig klippa! Alla mina arbetskamrater är saknade bara för att de är precis som de är. De är en jätte anledning till varför det brukade vara så roligt att gå till jobbet. Det krävs många myror för att göra en stor och stabil myrstack och det är tur att de finns och lyfter varandra till att bli ännu bättre. En klapp på axeln här, en kram där och ett vänligt ord i förbifarten. Det är mina arbetskamrater det!

Nog för att jag saknar dem allihop men jag måste erkänna att just nu trivs jag förträffligt med att vara mamma, sambo och matte och kommer nog att vara det ett tag till innan jag kommer tillbaka och hoppar i arbetsbyxorna igen. Redan när Hugo låg i magen så sade farmor att –” när nya Ica öppnar då tar vi och går dit du och jag! Du med barnvagnen och jag med rullatorn”. Och så får det bli! Om bara några dagar slår nya Ica upp dörrarna och då skall vi gå dit. Hugo, farmor och jag! 

http://blogg.aftonbladet.se/nyakvantum