Jag är stolt! Ja, jag kan säga att jag är det nu! För några år sedan var det annorlunda och det är synd. Jag är stolt över vart jag jobbar. I år har jag jobbat tio år på Ica kvantum i Vara. Jag halkade in på ett sådant där berömt bananskal sommaren jag tagit studenten och sedan har jag varit kvar. När jag tog studenten var jag så där lagom skoltrött men tanken var ju så klart att jag skulle läsa vidare. Jag hade tänkt gå i min mors fotspår och utbilda mig till förskolelärare. Jag sökte och kom in men när det var dags för upprop så var jag inte riktigt redo och stannade hemma.  Jag valde att jobba ett tag till. Så var det dags att söka igen, vilket jag också gjorde och kom åter in. Men stannade hemma även den här gången. Nu hade jag dessutom träffat min stora kärlek och läget var inte riktigt rätt nu heller. Jag skall säga att jag verkligen inte är bitter för mina beslut för nu bor jag med min kärlek i mitt drömhus någonstans mitt ute på landet med världens finaste vovve och har dessutom fått en helt fantastisk liten kille att älska och att bli älskad av. Han är nu drygt två månader och är sin mammas lilla hjärta! Jag har allt i mitt liv som jag kan önska vilket gör det svårt att tro att jag för några år sedan nästan fick be om ursäkt för vart jag jobbar. Ändå är det nästan så att man kan säga att det är tack vare jobbet som jag har det jag har i mitt liv. Tack vare att jag valde att stanna kvar på min arbetsplats och inte flytta har jag, förutom det ovan nämnda, mina fantastiska vänner kvar och en fin relation till min och min sambos familj.

Det är synd att det inte anses fint nog att arbeta i livsmedelsbutik. En del semestervikarier kommer till oss med inställningen att det är ett glassigt jobb att lira runt på en sommar. Ojojoj vad fel de har och det inser de också ganska fort. Det är hårt jobbande kolleger jag har. Visst kunde lönen och arbetstiderna vart bättre men det är ju sådana saker som, jag tror, de flesta skulle ändra på om de fick. Oberoende om vart de jobbar!

Nu kan en del tycka att hur svårt och jobbigt kan det vara att sitta i kassan eller gå på golvet och plocka varor en hel dag?! Jo, det skall jag tala om för dig. En kassörska jobbar under press. Som kund vill man ju att det skall gå fort i kön fram. Dessutom får det inte bli fel någon stans. Du vill gärna ha hjälp, om du har tagit fel vara, att få fram en ny och det skall absolut stämma på öret när du får ditt kvitto. Skulle du dessutom inte mötas av en leendes och vänlig kassörska så blir du nog lite besviken. Eller hur? Jag kan lova att man även som kassörska kan vara trött i både kropp och sinne när det är dags att gå hem. På golvet finns det även där press. Varor skall upp och får absolut inte komma på fel plats även om två förpackningar kan verka lika till utseende och innehåll. För annars stämmer ju inte innehåll och pris med etiketten. Dessutom så är inte arbetsställningen alltid den bästa och det skall gärna gå fort så man inte är i vägen för dig som kund. För visst vill du att det skall vara lätt att komma fram bland hyllorna när du handlar?! Om du som kund dessutom inte hittar det du letar efter så vill du ju gärna ha hjälp att hitta det. Visst är det då toppen ändå att kunna få personlig vägledning och inte bara en hand som pekar att där borta finns det?!?  Det absolut bästa med mina arbetskamrater på Ica kvantum i Vara är att det du ser av dem när de arbetar är precis det jag ser av dem i personalrummet. Alla är precis så goa, glada och hjälpsamma som det verkar. Inget konstlat där inte. Visst är de inte mer än människor och kan ha en dålig dag ibland men det märker du sällan av. Dessutom jobbar alla med glädje trots en viss stress och press.

I fredags tog jag och min sambo med oss sonen för att storhandla. Ja, man kan faktiskt göra det även i "min" affär. Även om en del säger att det inte går för att det är för dyrt. Oj, vad fel de har. Vi prövade faktiskt att storhandla en gång förra senvåren i en Willys butik. Jag har aldrig gjort det mer sedan. Men jag var ju tvungen att testa och se vad det var som var så speciellt billigt och bra som det sägs. Jag skall säga dig att min budget för den månaden klarade sig absolut inte bättre bara för att jag bytte affär. Däremot kom jag hem med en mängd konstiga varor i storpack. Makaroner och spagetti som jag aldrig sett förut och nog inte vill se igen då de liksom aldrig blev riktigt mjuka, hur länge jag än kokade dem. Jag har till och med kvar lite av spagettin i en påse längst in i skåpet. Kan nog slänga den förpackningen nu. För att inte tala om de sladdriga champinjonerna jag tog med hem med ytterligare en okänd etikett på. De är dock slut sedan länge men jag är glad att jag inte köpt så många sådana burkar. Men jag kan ju inte säga att det blir billigare när varorna ändå inte är riktigt ätbara och blir kvar ett år senare. Dessutom blev det, som sagt, inte mer pengar över i kassan heller den månaden. När vi hade fyllt vår korg och kom fram till kassan så möttes vi av den längsta kö jag någonsin sett och när jag äntligen kom fram så möttes jag av en kassörska som inte ens tittade upp utan liksom bara körde på. –”Hej!” sade jag men jag möttes inte av något svar. –”Nehep” sade jag då! Jag hittade dåligt i den här butiken men det fanns heller ingen att fråga så det var bara att leta på. Dessutom tyckte jag inte att det var speciellt billigt men det är klart att jämför man inte varor med likvärdiga varor så blir ju Ica dyrt. Man kan ju inte gå till t.ex Willys och köpa deras eldorado märke för att senare gå till Ica och jämföra med t.ex Findus. Nej, jämför rätt; eldorado med Euroshopper,  Willys med Ica och så vidare så skall du se att det inte är så billigt alla gånger som man kan inbilla sig.

Det där bananskalet jag tidigare pratade om. På det gled jag, min första arbetsdag, rakt in bakom den manuella charkdisken. Där jobbade jag mycket med en tjej som jag började se som min mentor. Hon är rak, ärlig, snäll, omtänksam och väldigt hjälpsam. Vet ni vem jag menar? En liten ledtråd kanske kan vara att hennes man har en ”söt bisyssla.”  På senare år har en annan tjej tagit plats bakom disken. Även fast hon åker flera mil varje dag från ett annat samhälle så är hon alltid lika glad, spontan, energisk och positiv. En riktig inspirations källa till glädje. Något som var så roligt med att åka in och handla i fredags var ju så klart att träffa mina arbetskamrater och det brukar ta en ganska lång stund varje gång jag är inne. Självklart träffade jag på tjejen som har hand om frysen. Hon mötte mig som vanligt med sina gnistrande glada ögon. Och den skönsjungande kassachefen som trots att hon har alldeles för mycket att göra både på och utanför arbetstid alltid trallar vidare på en ny sång när man möter henne på lagret. Dessutom ser hon alltid människan innanför den svarta piké tröjan och hjälper alltid till när någon behöver det. Hon har ett stort hjärta av guld! Vi hejade på den fina kassörskan som har ett svagt hjärta för hundar och alltid bryr sig om sina arbetskamrater och dessutom alltid har ett leende på läpparna. Klart vi träffade på en av de fina tjejerna i frukten också.( Den andra hade slutat för dagen) Hon är mer än ”bara” en arbetskamrat. Mycket mer och henne saknar jag massor. När vi betalat passade jag på att ropa hej till ytterligare en kassörska som jag haft förmånen att tidigare stänga tillsammans med en gång i veckan.  Hon är väldigt snäll, trevlig och med en arbetsmoral utan dess like. En riktig klippa! Alla mina arbetskamrater är saknade bara för att de är precis som de är. De är en jätte anledning till varför det brukade vara så roligt att gå till jobbet. Det krävs många myror för att göra en stor och stabil myrstack och det är tur att de finns och lyfter varandra till att bli ännu bättre. En klapp på axeln här, en kram där och ett vänligt ord i förbifarten. Det är mina arbetskamrater det!

Nog för att jag saknar dem allihop men jag måste erkänna att just nu trivs jag förträffligt med att vara mamma, sambo och matte och kommer nog att vara det ett tag till innan jag kommer tillbaka och hoppar i arbetsbyxorna igen. Redan när Hugo låg i magen så sade farmor att –” när nya Ica öppnar då tar vi och går dit du och jag! Du med barnvagnen och jag med rullatorn”. Och så får det bli! Om bara några dagar slår nya Ica upp dörrarna och då skall vi gå dit. Hugo, farmor och jag! 

http://blogg.aftonbladet.se/nyakvantum