Med facit i hand så var det helt rätt beslut at ta! Vi var i valet och kvalet hur vi skulle göra med helgens spår. Just nu ligger vi i hårdträning i ett försök att ta en viltspårchampiontitel! Vi är på god väg men träning är alltid träning. Så, när skulle vi igentligen gå det då, morgon eller kvällsspåra!??

Det är svårt att inte inspireras utav Christina på Mawericstar. Snacka om att vara engagerad!! ( www.mawerickstars.se) Att vi skulle lägga spår även denna helg var klart men vi hade inte bestämt oss för när och hur länge det skulle ligga den här gången. Men ett facebook inlägg från christina hjälpte oss på traven. Japp, klart vi skulle testa ett spår på 12 timmars liggtid vi också. Det var ett tag sedan sist och dessutom kännde jag lite för att busa med Faxen. Skall vi ändå vänta så länge så varför inte öka svårighetsgraden lite till!?! Jopp, så får det bli! Sex vinklar på 90 grader och två ”U-svängar”  på ett ganska långt spår fick det bli! Nu skulle Faxes näsa sättas på prov!

Jag brukar lägga spåret som Andreas sedan går med Faxen! Detta passar oss väldigt bra. När Andreas tar med sig Faxen till skogs så har han ingen aning om vart det skall bära iväg och kan inte styra honom på ngt sätt. Han vet var det börjar men inte mer. En liten nackdel är ju att vi inte vet om han tar exakt rätt väg eller om han genar någonstans mot sitt mål. Men så länge Faxe håller näsan i marken så kan man ju känna sig nöjd trots allt.

Så var det då morgon och det var dags att gå till skogs. Jag och Hugo fick vackert stanna hemma och vänta på att de skulle komma hem igen och det tog en stund innan de kom in genom grinden igen. Det skulle visa sig att de två stött på ”hinder” på vägen! En bit in på väg fick Faxe annat i näsan. När jag drar spår brukar jag gå med näsan i backen. Jag har ingen direkt plan på vart jag skall gå för jag tror inte att ett skadat vilt direkt har det heller när det ger sig iväg in i skogen. Mina spår är sällan spikraka utan kan vara hur svajiga som helst. Nu skulle det visa sig att jag hade dragit klöven rakt förbi ett grävlings- eller rävbo! Detta hade jag ingen aning om men Faxen märkte så klart av det. Nu blev det upp till Andreas att jobba lite. Jakthunden väktes i Faxen och fick lugnas ner lite medan Andreas fick börja leta bloddroppar. Mitt lilla missöde resulterade i något som faktiskt kan hända i verkligheten.  Så efter lite jobb från både husse och hund så kom de på rätt spår igen och kunde fortsätta.

Vi mäter avståndet med gps´en. Det är lite dumt för den visar bara avståndet fågelvägen från A till B som i det här fallet var 450 meter! Skulle behöva något annat att mäta med för att se den exakta sträckan med tanke på att det är en del avstickare hit och dit som Faxen får jobba sig fram på. Hur som helst så gick det ju tillslut. Faxen fick tag på sin klöv efter lite om och men och kom skuttandes in genom porten tillsammans med sin husse!  

De har lovat regn och rusk den här eftermiddagen och det är inte utan att jag tror att det är på väg. Himlen blir mörkare och mörkare och blåsten tar i för fulla muggar. Som sagt var det nog helt rätt beslut att lägga spåret så att vi kunde gå det i morses och inte nu ikväll. för då hade vi nog blivit ganska blöta! Vi väntar på att vår spårledare skall lägga ett träningspår åt oss. Ett spår där vi kan låtsas att det är dags för del ett mot en eventuell titel. Tills dess så fortsätter vi att lägga egna spår för träning. Så här lycklig blir man förresten när man har hittat sin "skatt"!!! :-)

 

Christina

22 maj 2011 18:07

Tack för berömmande ord. Du vet jag är ju en sån som vill/önskar att alla hundar får jobba. Då framför allt med nosen. Så vi jobbar på.
Ojojoj vad duktig han är Faxe :)) Viltspårchampionatet har ni ju snart.
Kram!

http://www.mawerickstars.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ta vara på tiden säger alla. Det går så fort och kommer aldrig mer igen! Jo tack! Det känns om en evighet sedan som jag var så där flodhäst-stor och hade ont för att minisarna knödde neråt allt för tidigt. Nu är de redan ganska stora, ja det är d...

Ja, jag vet att det blir bättre när jag åkt därifrån! Ja, jag vet att det är bara att ringa om jag orolig. Men jag inte orolig för att det inte ska bli bättre när åkt. Faktum att det är fruktansvärt att stå på andra sidan fönstret och försöka skrat...

Efter att ha gått omkring inomhus hela dagen kändes en promenad i solen som ett måste! Jag kopplar upp Faxe samtidigt som jag rullar en klubba runt, runt i munnen! Det är mycket tankar nu! Mycket som behöver redas ut och en grym huvudvärk att bota. D...

Ett år går så fort och nu är du redan fyra! Vad hände med tiden och vem kan lära mig att stoppa den Jag skulle kunna ge vad som helst för att kunna det just nu! Du har fått stå ut med så mkt under det senaste året och det är inte alltid lätt att vara...

Att luta sig tillbaka mot en välvd klippa och lyssna på små kluckande ljud från havet och syrsor som spelar är helt klart avslappnande. Ändå gnager en längtan i hjärtat efter de som är kvar där hemma. En skön trygghet och glädje vilar dock i att ve...