Kvällen innan  gjorde vinden uppror! Grenarna dansade till takten av vindens vinande och regnets smattrande! Stormen var ett faktum och jag kunde inte låta bli att tänka på de i norr som skulle drabbas värst för inte kändes det som någon lättsamt utanför våra fönster! Instinktivt kokade jag vatten och hällde på termos. På så vis skulle vi ju i alla fall ha möjlighet att göra välling till lillen om strömmen nu skulle gå! Ett tag kändes det som rena turen att vi fick behålla den!

Tidigare på kvällen så kardade jag och kammade igenom Faxe ordentligt. Kanske inte så mycket för att han skulle bli fin utan för att han skulle slippa tovorna senare! Det var två olika jakter på gång till dagen efter men alla ställdes in! Det var nog ingen som trodde att vädret skulle klinga av som mycket som det faktiskt gjorde till morgonen efter! Jahaja, men när nu Faxe ändå var kardad och klar så kan vi väll passa på att utnyttja det! Kläderna packades på och Faxes grejer plockades i ordning! Vi tar väll och passar på med en träningsrunda i skogen hos mina föräldrar! De ställde gärna upp som barnvakter en stund medan Andreas och Faxe skulle till skogen för jag tänkte jag skulle hänga på den här gången! Kändes faktiskt lite spännande och roligt! Det är ju inte allt för ofta jag är med dem! Förhoppningarna om att hitta några rådjur var inte så stora direkt för innan vi bestämde oss hann solen gå upp och tuppen gala för länge sedan!!!  Men vad gör väl det! Solens strålar skiner stundtals igenom molnen och det är näst intill vindstilla igen! En perfekt morgon för skogen helt enkelt!

Så ger vi oss ut! Det får bli lite jakt träning ist för morgonpromenad. Den här gången tar Andreas med sig geväret! Sist de var ute på sådan här träning tillsammans så tag han inte med det och missade ett rådjursdrev bara några meter ifrån honom. Lite surt så nu åker det med! Vi traskar på genom skogen. Det är tätt på många ställen där vi väljer att gå för det är förmodligen enda chansen att få upp något rådjur. Troligtvis är det där de står och trycker så här dags på dagen! Faxe ger sig ut på ett par längre rundor. Det ena på drygt 200 meter från oss innan han släpper och kommer tillbaka till oss! Tänk den lyckans som lyser i hans ögon när han åter ser husse efter ett drev. Han springer raka vägen fram och talar om att han har varit duktig, blir omklappad och skickas åter ut igen!

Efter en och en halv timme har Faxe drygt 9km i benen och börjar bli märkbart mörare i kroppen och tungan blir allt längre! Vi märker att batteriet i hans halsband har dött så vi bestämmer oss för att vända tillbaka mot bilen! Precis då sätter Faxe ner näsan i marken igen och ökar takten! Han söker av området i serpentinmönster mellan träden och ger sig sedan av ifrån oss! Långt ifrån oss. Troligtvis på förmiddagens längsta drev, åtminstone tidsmässigt, och vi har ingen koll på vart han befinner sig! Just då pirrar det lite extra i nerverna och väntan känns evig. Han kommer tillbaks igen men tydligen var det tillräkligt intressant för att ge sig ut på en ny vända.

 Så kommer han då tillbaka igen, lycklig men trött och vi kan fortsätta gå sista biten till bilen! Det blev inget skjutet den här gången heller men all träning är bra träning. Nu blir det ett par vilodagar innan det åter är dags att göra ett försök med de uppskjutna, lite mer planerade och organiserade jakterna tillsammans med andra jägare! Kanske blir det bättre jaktlycka då. Kanske inte men är det inte det som är halva grejen med jakt! Spänningen, man vet aldrig hur timmarna i skogen kommer att te sig!?!?!