Nu så, sakta men säkert orkar sig kvicksilvret upp över nollan. Åtminstonde två snäpp! Vi får väl se hur långt mer den tar sig idag! När vi gick ut på morgonens promenad så kändes det som om frosten på marken aldrig skulle försvinna idag så jag är mer än nöjd över det jobb kvicksilvret har lagt ner så här långt!

Ja morgonpromenad, jag vet inte om vi kan kalla den för det den här gången, snarare förmiddagspromenad. Vi var ju ändå inte tillbaka förrän klockan slagit tio. Gansk så precis på sekunden! Men som sagt, det var lite kyligt och Hugo tog sovmorgon idag så vi hade inte så brottom. Vi som brukar väcka tuppen ganska långt innan han ens har börjat fundera på att gala, nästintill varje morgon, fick ist sova till klockan sju och inte klagar jag för det vill jag lova! Det känns i luften nu att det drar sig mer och mer åt vinter. Jag tror dock att jag fortfarande lever i någon sorts förnekan över att vi redan kommit så långt in på året! Jag som precis har accepterat att det är mer höst än sommar! Vad händer med tiden egentligen?!?! Snart är det 1a advent och bara det är ju galet för att inte tala om hur snart det faktiskt är jul! Det är i och för sig en hemskt mysig tanke att tänka! Det är ju precis det jag gillar med vintern. Tiden från 1a advent och fram till 1 Januari! Efter det börjar jag nog förmodligen längta efter våren ganska så omedelebart! Det är ju bara sådan jag är! :-)

Januari kommer nog bara att försvinna i år den också, precis som tiden gjort hitintills! V1 börjar vi inskolning på dagis för lille Snoddas och två veckor senare kör vi för fullt. Detta innebär ju också att min egen inskolning på jobbet är över och att jag åter drar igång för fullt! Spännande på många sätt det där! Fram tills dess väljer jag att njuta av det som är precis just nu. De härliga morgonpromenaderna, goset, buset, myset, och så skall vi ju klämma in älskade pappas födelsedag och ett dop också! Jodå, med det här tempot är det nog snart vår igen!!

Om du blir nyfiken på varför den här soffpotatisen är så trött så kika gärna in på

http://www.villarosa.se/faxe.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ta vara på tiden säger alla. Det går så fort och kommer aldrig mer igen! Jo tack! Det känns om en evighet sedan som jag var så där flodhäst-stor och hade ont för att minisarna knödde neråt allt för tidigt. Nu är de redan ganska stora, ja det är d...

Ja, jag vet att det blir bättre när jag åkt därifrån! Ja, jag vet att det är bara att ringa om jag orolig. Men jag inte orolig för att det inte ska bli bättre när åkt. Faktum att det är fruktansvärt att stå på andra sidan fönstret och försöka skrat...

Efter att ha gått omkring inomhus hela dagen kändes en promenad i solen som ett måste! Jag kopplar upp Faxe samtidigt som jag rullar en klubba runt, runt i munnen! Det är mycket tankar nu! Mycket som behöver redas ut och en grym huvudvärk att bota. D...

Ett år går så fort och nu är du redan fyra! Vad hände med tiden och vem kan lära mig att stoppa den Jag skulle kunna ge vad som helst för att kunna det just nu! Du har fått stå ut med så mkt under det senaste året och det är inte alltid lätt att vara...

Att luta sig tillbaka mot en välvd klippa och lyssna på små kluckande ljud från havet och syrsor som spelar är helt klart avslappnande. Ändå gnager en längtan i hjärtat efter de som är kvar där hemma. En skön trygghet och glädje vilar dock i att ve...