Shit vilken småbarns mor jag blivit. Ni vet en sådan där som har kräks på axeln, håret på ändan och som inte använt smink på så länge att mascaran förmodligen torkat in för länge sedan i sin förpackning. ett liv där det inte är att tänka på att platta eller locka håret. Jag har ett sådant där liv där man får vara glad om tandborstningen, som vanligtvis brukar vara avklarad på morgonen, råkar vara klar innan lunch och som tycker att det är en lyx att hinna med en två minuters dusch. En sådan där mamma som passar på att sova lite här och där och överallt bara för att sedan med glädje gå upp mitt i natten för att mata. För att inte tala om att han vill ha sitt kvällsmål mellan 23 och 01 på kvällen först. Dessutom så är man överlycklig för varje liten rap som kommer fram över hans läppar när han ätit. För att inte tala om lyckan över att han gjort en "tvåa" i blöjan. Fram tills för en vecka sedan hade jag knappt varit utanför huset men har nu börjat komma igång med mina promenader iaf mellan matning och blöjbyte. Dessutom blir det inget vettigt gjort på dagarna så tack gode gud för min fina sambo.

Det är så långt från mitt vanliga liv man kan komma. Men vet ni vad. Genom den trötta vardags dimman så lyser det fina jag har igenom. Jag har ju världens skatt i min famn, en guldklimp. Mitt lilla hjärta är det finaste jag har, det dyraste i världen och jag skulle inte vilja byta ut en enda liten sekund av det jag får chans att uppleva med honom. Se hans stora blå ögon som följer min blick. Se hans små ansiktsuttryck, hur han rynkar pannan så där underbart och hur han småler när det är dags för att göra i blöjan. Upptäcka hur han grabbar tag om mitt finger med sina små fingrar och hur nacken blir allt mer stadig.

Jag stor trivs och inser lyxen över att kunna vara hemma hela dagarna med honom och är lycklig! SÅ SJUKT LYCKLIG!

 

Milla

8 september 2010 15:19

Det låter underbart kusinen! Njut så mycket du kan, allt det där andra kommer du hinna med för resten av livet, medan det här är här och nu. Njut i mängder! :) Kramar

 

Bloggläsaren

8 september 2010 17:54

Hejsan!

Vad roligt att höra ifrån dig och inse att du har det så bra som man skall ha det :)
Förstår att den lille guldklimpen har växt lite sen jag senast höll honom.
Ha det bara gott, njut njut av småbarns tiden.
Kram.

 

Mariah

9 september 2010 13:23

Du är värd varenda sekund av lycka. Ni är värda det. Ta vara på tiden och njut, denna stunden när han är så liten och beroende kommer aldrig tillbaka. Den kan jag sakna som tusan ibland =) Alla perioder i ens barn liv är underbara (förutom treårstrots HIHI) så ni har mycket fint att se fram emot tillsammans. Och tänka sig att han är här för att stanna !!!! Det kan ju bara inte bli bättre! Just nu finns inga måsten, mer än att ni bara måste krama, puss och njuta av er son, allt det andra kommer efter på listen!!
LOVE U

http://www.nydagnyamojligheter.blogspot.com

 

Tanya

9 september 2010 19:32

Så fint skrivet! Så är det att vara mamma till en bebis, allt annat som förut var självklart och viktigt är plötsligt inte det längre. Man får nya perspektiv på saker. Vet du, en gång när Thyra var nyfödd så var jag så stolt när jag lyckats få på henne alla kläder, ner i bilstolen och ut i bilen, i tid för att åka till bvc. Men...jag hade glömt att ta på mig skor mitt i vintern, jisses. Inget att rekommendera :)

 

Caroline

10 september 2010 08:27

Åh vad mysigt det låter, att bara låta dagen flyta med den nya lille familjemedlemen.Man glömmer av så fort hur det var, det är ju ändå 6 år sedan "lille" William kom till världen. Men vet du vad om det är härligt med en liten bebis, så blir det bara härligare och härligare för varje år. Att se dem börja skolan, vara en bra kompis, lära sig simma....man blir så varm i hjärtat!!

Många kramar från oss i Tidaholm

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ta vara på tiden säger alla. Det går så fort och kommer aldrig mer igen! Jo tack! Det känns om en evighet sedan som jag var så där flodhäst-stor och hade ont för att minisarna knödde neråt allt för tidigt. Nu är de redan ganska stora, ja det är d...

Ja, jag vet att det blir bättre när jag åkt därifrån! Ja, jag vet att det är bara att ringa om jag orolig. Men jag inte orolig för att det inte ska bli bättre när åkt. Faktum att det är fruktansvärt att stå på andra sidan fönstret och försöka skrat...

Efter att ha gått omkring inomhus hela dagen kändes en promenad i solen som ett måste! Jag kopplar upp Faxe samtidigt som jag rullar en klubba runt, runt i munnen! Det är mycket tankar nu! Mycket som behöver redas ut och en grym huvudvärk att bota. D...

Ett år går så fort och nu är du redan fyra! Vad hände med tiden och vem kan lära mig att stoppa den Jag skulle kunna ge vad som helst för att kunna det just nu! Du har fått stå ut med så mkt under det senaste året och det är inte alltid lätt att vara...

Att luta sig tillbaka mot en välvd klippa och lyssna på små kluckande ljud från havet och syrsor som spelar är helt klart avslappnande. Ändå gnager en längtan i hjärtat efter de som är kvar där hemma. En skön trygghet och glädje vilar dock i att ve...